|
Hur
ska vi gå vidare för att återta makten över maten och
naturbruket?
Det
är en fråga som 77 mötesdeltagare ställer till alla som vill
förändra samhället så att vi får en produktiv landsbygd byggd på
jordbruk och skogsbruk med vidareförädling. Dagens modell för
naturbruk leder till att försörjningsmöjligheter på landsbygden i
hela Sverige försvinner med åtföljande kapitalförstöring av
infrastruktur, neddragningar av service och
avfolkning.
Självförsörjningsgraden minskar drastiskt med
två procent varje år i Sverige och har mer än halverats på 20 år.
Dagens jordbruk ger oss billig mat på kort sikt, men också en lång
rad problem som övergödning, sjunkande näringsvärden, negativa
klimatförändringar samt
utarmning och förgiftning av jordar här
och runt om i världen. Framtidens jordbruk måste fungera som en
lösning på sociala, biologiska och klimatologiska problem.
Våra
skogar har i hög grad ersatts av plantager med en drastiskt minskad
biologisk mångfald och sämre kvalitet på skogsråvaran på grund
av för tidig avverkning. Bara någon enstaka procent av skogen är
skyddad och en stor del av den övriga skogen är
kalhyggesbrukad.
Skyddet av skogen måste öka och då innefatta
hållbara brukningsmetoder.
Det är en kamp och något som
pågår över hela jorden men syns mest i länderna i syd. Inget
parti ställer idag nog mycket upp för landsbygden. Landsbygden
kommer att få ökad betydelse i de kommande olje -, finans - och
klimatkriserna. Där finns de direkta producenterna och de som
bör veta hur naturresurserna ska skötas på ett sätt som inte
äventyrar vår framtida försörjning. Idag finns inga krav på att
naturbrukare eller markägare ska ha utbildning, erfarenheter eller
speciella kunskaper för att få verka. Tidigare
fanns det
kunskapskrav för bruk och ägande av mark, borttagandet av detta har
lett till spekulation av naturen. Det finns idag få utbildningar i
ekologiskt och småskaligt lantbruk vilket försvårar för människor
som vill arbeta inom den typen av naturbruk.
Vi ser det som
nödvändigt att gå emot EU:s rådande jordbrukspolitik och delta i
arbetet för matsuveränitet i Norden, Europa och världen.
Matsuveränitet innebär rätten att själv bestämma över
produktionen av sin mat och att producera och förvalta naturresurser
på ett
ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt. Vi
vill särskilt uppmärksamma det hot mot den svenska skogen som beror
på att fler och fler områden i skogspolitiken underställs mellanstatliga
förhandlingar. Detta i sin tur ökar risken för att hela
skogspolitiken inordnas i överstatliga nivåer på liknande sätt
som redan skett med jordbruket och fisket inom EU. Om
skogspolitiken blir överstatlig minskar möjligheterna för
lokalbefolkningen att påverka.
På samma sätt som Norrland
behandlats som en inhemsk koloni, kan Sverige få en liknande
ställning i Europa.
Det finns exempel på hur ett hållbart
skogsbruk ska se ut. Hyggesfritt kontinuitetsskogsbruk prövas redan
i Ödenäs i Alingsås samt i fem samebyar vilket har gjort att
hänglavskog kommer att kunna bevaras där. Det finns också andra
former av hållbart småskaligt skogsbruk.
Hållbart
jordbruk är anpassat till de förutsättningar som finns på
platsen. Lokal förädling, lokal konsumtion och demokratiska
företagsformer, som kooperativ, bör vara en del i detta. Maten ska
vara både hälsosam, näringsrik och hålla hög kvalitet. Vi bör
öka användningen av betesmark och bedriva hållbar köttproduktion.
Försörjningen skall baseras på egenproducerat foder istället för
foderimport.
Här
I Ramsele har man, för att nämna ett exempel, återställt
gamla betesmarker och håller en del lantraser, vilkas kött säljs
genom kooperativet Norrbete. Växtodling är mer energieffektivt än
industriell köttproduktion och bör prioriteras där så är
fördelaktigt.
Mer forskning och förädling, odling och
uppfödning av lokala sorter och lantraser behövs för att göra
naturbruket mer bärkraftigt och ekonomiskt hållbart i alla delar av
landet.
Vi efterlyser ett ökat ansvarstagande både från
folk på landsbygden och folk i staden för att väcka frågan om
landsbygdens betydelse för matproduktion och
försörjning.
Globalisera kampen! Globalisera hoppet!
|